En miljon svenskar tar läkemedel mot depression eller ångest. Men alla hjälps inte av de behandlingar som finns. Därför undersöker ett forskarlag på Karolinska institutet experimentella alternativ. Nu ska de göra den första moderna svenska studien på hallucinogena svampar.
Publicerad i DN 15 oktober 2020.
Depression och ångest ligger bakom 40 procent av Sveriges sjukskrivningar, som enligt en färsk rapport blir allt längre. Men en tredjedel hjälps inte av de behandlingar som finns.
Därför undersöker ett forskarlag på Karolinska institutet experimentella alternativ. På onsdagen lanserar de den första moderna svenska studien på psilocybin, det aktiva ämnet i hallucinogena svampar. Studien leds av psykiatern Johan Lundberg som har stora förhoppningar:
– Om det skulle visa sig att folk blir hjälpta av psilocybin så vore det ett paradigmskifte. Ämnet skiljer sig från all annan behandling. Det finns tecken på att många mår bättre redan efter någon dag, och att effekten av en enda dos kan vara i flera månader.
Tillsammans med kollegorna har han nyligen avslutat en studie av ketamin, ett smärtstillande ämne som också är känt som partydrog. Redan nu kan det skrivas ut mot depression i form av nässprej, men enligt Johan Lundberg är ämnet inte idealiskt då det ofta har oönskade bieffekter och det finns en oro för beroende. Psilocybin däremot är inte toxiskt, och den hallucinogena effekten avtar om man använder det ofta vilket man tror motverkar risken att bli beroende.
Beroendepotential kan mätas genom att servera möss både sockerlösning och ett näringslöst alternativ och se vad de föredrar.
– De föredrar både alkohol och ketamin framför näring, men psilocybin provar de bara en gång.
Studien startar i november med 30 medverkande som lider av depression. Hälften får niacin, en aktiv placebo för att det inte ska framgå vilken grupp man tillhör. Dosen på 25 milligram ges i kombination med fem veckors terapi och en uppföljning under ett år.
Förutom att se hur måendet påverkas så ska forskarna studera effekten på hjärnan med hjälp av två hjärnavbildningstekniker. Långvarig depression skadar nervcellernas förmåga att skapa och upprätthålla förbindelser i hjärnan vilket tros bidra till besvär med koncentration och inlärning. I djur har både ketamin och psilocybin visat sig kunna återuppbygga plasticiteten igen, och denna studie ska undersöka om effekten även gäller människor.
Studien finansieras med en donation på 10 miljoner kronor från Osmond Foundation, en nybildad stiftelse med syfte att främja klinisk forskning på psykedeliska substanser. Startkapitalet kommer från stiftelsen Norrsken, som drivs av Klarnas grundare Niklas Adalberth.
– Visst finns effektiva behandlingsformer men långt ifrån alla får hjälp, så vi måste lyfta på fler stenar. Om forskningsresultaten håller så kan det här vara bland det största som har hänt psykiatrin på 40 år.
När jag frågar nåt tekniskt nickar han mot läkemedelskemisten Ulf Bremberg, vd på Osmond Labs som helägs av stiftelsen. Bremberg säger att den kliniska forskningen länge har legat i träda då branschen saknar ekonomiska incitament.
– Normalt är det läkemedelsindustrin som finansierar kliniska studier, men vi tror inte att de kommer att göra det i det här fallet. Dels finns psilocybin i naturen och är svårt att patentera, och om resultaten håller så ser vi en klinisk effekt av en eller två doser. Då blir det inte så många piller att sälja, säger Ulf Bremberg.
Stiftelsen kommer att följa principer om öppen vetenskap, vilket innebär att även negativa resultat publiceras. Detta till skillnad från vissa läkemedelsbolag inom psykedelisk forskning som har fått kritik för att sätta munkavle på sina forskare.
– Genom att vara en icke vinstdrivande organisation kan vi styra forskningsmedel baserat på samhällsnyttan, inget annat.
