Drömmen om fri information lever vidare

Med Aaron Swartz död förlorade världen en hjältemodig kämpe för fri information, men hans dröm lever vidare.

Följande text publicerades Ergo oktober 2013:

På det prestigefyllda universitet M.I.T. på andra sidan Atlanten finns en lång tradition av studenthyss som knappt bestraffas. Universitetet har till och med en hemsida med fotografier och berättelser om kända busstreck – som när kupolen på en campusbyggnad kläddes om till att likna roboten R2D2 inför premiären av The Phantom Menace.

Men när en laptop som gömts i en städskrubb i hemlighet laddade ned miljontals vetenskapliga artiklar från databasen JSTOR tog humöret slut. Universitetet spårade datorn och den unge hackaren filmades och greps. JSTOR förlät honom visserligen, men federala åklagare drev tillsammans med M.I.T. ett mycket aggressivt mål mot honom och 11 januari i år tog han sitt liv.

Aaron Swartz var en otroligt talangfull och mångsidig aktivist: Han var redan som 15-åring delaktig i skapandet av organisationen Creative Commons, som utvecklat licenser som hjälper upphovsrättsinnehavare att låta sina skapelser helt eller delvis få spridas fritt. Han var med att skapa nätformatet RSS, som används för att presentera flöden av innehåll i bloggar, nyhetssidor och podcaster, var med i nätforumet Reddits tidiga skede, var en personlig och talangfull skribent; dessutom gjorde hans aktivism mot antipiratlagstiftning honom till en förebild inom open access-rörelsen.

Många av oss som studerar har nog surfat runt på JSTOR i jakt på artikelcitat att imponera på lärare och opponenter med. Färre vet nog att det är ett privatägt företag som tjänar stora summor på att licensera ut materialet dyrt till bibliotek som ofta lever på knappa resurser. Det största vinstdrivande företaget av denna sort, Elsevier, gick 2011 med en vinst på över en miljard dollar, med en vinstmarginal på 35 procent.

Hur rimligt är det egentligen att offentligt finansierad forskning säljs tillbaka till universiteten med ett påslag? Och mer generellt: Är inte fri information en självklarhet i demokratiska samhällen? Det är dessa frågor som driver open access-rörelsen, som bland annat kämpar för att forskningen skall finnas fritt tillgänglig för alla. Kungliga biblioteket har redan hakat på med hemsidan openaccess.se.

Men det finns starka motkrafter. På andra sidan Atlanten författas ständigt nya lagar för att stärka upphovsrätten, ivrigt påhejat av storföretagen. Det senaste är att baka in dem i komplicerade och halvhemliga lagförslag som TPP (Trans-Pacific Partnership), orwellskt rubricerat som ett frihandelsavtal.

I dessa avtal handlar det inte längre bara om skolböcker. Det handlar om att få behålla ett fritt internet över huvud taget, om möjligheterna att få producera billig medicin åt världens fattiga utan att betala dyra licenser, om rätten att få veta vad vår mat innehåller. Som tur är står nosande journalister och en kritisk allmänhet redo med pennor och plakat. Med Aaron Swartz död förlorade världen en hjältemodig kämpe för fri information, men hans dröm lever vidare.

Lämna ett svar