Missvisande artiklar om tro och intelligens

En metastudie om tro och intelligens har feltolkats och använts för att håna religiösa. Sedan när blev det okej trycka ned befolkningsgrupper med hjälp av statistik?

Uppdatering: En nedkortad och lätt modifierad version av denna artikel kommer att publiceras i Unt den 15 augusti, och finns redan nu på deras hemsida.

Både DN och Aftonbladet har presenterat resultatet från en amerikansk metastudie kallad ”The Relation Between Intelligence and Religiosity”. Metastudier samlar ihop resultatet från många enskilda studier för att kontrollera att de är vettigt genomförda, och brukar även sammanföra dem till ett helhetsresultat som kan anses vara mer tillförlitligt. Ämnet har intresserat mig ända sedan min B-uppsats i idé- och lärdomshistoria, där jag analyserade några av Hegels ungdomstexter och argumenterade för att den tyska upplysningen till skillnad från den anglosaxiska var en inom-religiös rörelse. Jag är oense med tolkningarna av studien, och tycker att all hånande delning är beklaglig. Låt mig förklara varför.

Båda artiklarna presenterar resultatet som att troende är mindre intelligenta i rubriken (även om DN nu ändrat den) – men för den som läser igenom The Independent-artikeln som de bygger på (och som gör samma misstag) så finns det vissa kvalifikationer som behöver göras. Det är mycket olyckligt att journalister som förklarar forskning inte alltid är tillräckligt insatta eller har tid att gå till studien själv i stället för att kopiera andra källor. Det är även olyckligt att forskare ofta av fåfänga eller ekonomiska skäl överdriver sina resultat för att få uppmärksamhet. Detta verkar dock inte vara fallet här, då studien själv faktiskt är ganska balanserad. Men nu körs dessa artiklar upp i ansiktet på troende via Twitter och Facebook, vilket kan förstärka fördomar. Att dessutom många vänsterpersoner gör detta får mig att känna mig riktigt skamsen, men det finns tyvärr inom vänstern en lång tradition av att håna troende som vi måste göra oss av med.

Den enda studie som citeras i artiklarna är en som följt 1 500 människor med en IQ på minst 135 (en nivå som motsvarar 1/70 av befolkningen) under flera decennier, och det visar sig att denna grupp människor har en lägre sannolikhet att bli religiösa än den övriga befolkningen. Vad säger den studien? Jo, att exceptionellt intelligenta människor i mindre utsträckning blir troende. Sambandet behöver dock inte gälla under en IQ på 135. Det kan vara så – men det finns många andra möjligheter. Denna studie räknas alltså som en av bekräftelserna på det negativa sambandet mellan religiositet och intelligens. Som ni märker är tolkningen problematisk.

När jag skummar igenom metastudien så har de även inkluderat en studie som undersökte människor med en IQ över 140. Dessutom ingår en studie som jämförde olika länders genomsnittliga IQ och religiositet, vilket bland annat är tveksamt både för att IQ är utvecklat för vänsterländska samhällen, och för att det intressanta snarare vore hur relationen mellan icke-religiösa och religiösa ser ut inom de olika länderna. Denna studie fick dock kritik av metastudien, som generellt verkar vara betydligt mer balanserad än tidningsartiklarna. Den presenterar dock vissa studier som bekräftar resultatet, till exempel studier bland ateistiska och troende ungdomar mellan 12 och 17 år. Men resultatet är inte alls så entydigt som DN- och Aftonbladet-artiklarna gör gällande.

För det andra vet vi redan att IQ inte är en uttömmande definition av intelligens. Jag behöver inte ta upp alla problem med måttet här, då ämnet är ganska uttjatat. Ändå väljer DN och Aftonbladet (och forskarna) att skriva ”intelligens” i stället för att lägga till ett preciserande ord som ”logisk”. Logisk förmåga är definitivit en aspekt av intelligens (som man dessutom i viss utsträckning kan lära sig), men saknar många tolknings- och känslomässiga aspekter av mental begåvning som senare års forskning intresserat sig för, och som egentligen alltid funnits med i den vardagliga betydelsen av begreppet.

För det tredje så handlar det om korrelationer, eller probabilistiska samband, det vill säga tendenser i större grupper, som ibland kan vara minimala. Dessa kan inte direkt föras över till individnivå. Utsagan att ”troende är mindre intelligenta” antyder däremot ett deterministiskt samband, det vill säga att om du träffar en troende så kan du använda denna studie till att gissa dig fram till personens intelligens. Detta kan du alltså inte göra. Spridningen kan vara enorm, och även om en studie skulle visa på ett starkt samband (låt säga att tro hör samman med en IQ på -5) som är statistiskt säkerställt (trovärdigt, för att utrycka det enkelt), så kan de individuella fallen variera så pass mycket från medelvärdet att korrelationen inte kan säga någonting om en individ. (Detta brukar ofta kallas standardavvikelse.) Att använda studien för att hävda sin egen förträfflighet betyder alltså att man inte förstår sig på statistik, vilket förstås är förlåtligt, om än lite ironiskt.

För det fjärde säger detta ingenting om anledningen till korrelationen. Forskningen verkar visa att IQ utvecklas tidigare än religiositet, vilket gör att de kan anta att det är IQ som påverkar religiositet. Anledningen kan de dock bara spekulera i, vilket är vanligt, även om det är olyckligt att dessa spekulationer ofta också presenteras som bevisade i nyhetsartiklarna. Bland annat spekulerar de att det i själva verket beror på att människor med hög IQ oftare är icke-konformistiska, vilket alltså skulle passa väl in i de länder där de flesta studier har genomförts, nämligen i anglosaxiska länder. Om detta är en korrekt anledning så behöver sambandet alltså inte gälla i länder där det inte är konformistiskt att vara troende, som exempelvis Sverige. (Här är det snarare konformistiskt att vara icke-troende.)

Men för det femte, och kanske viktigast: Även om vi nu antar att resultaten trots alla problem stämmer – varför skulle man vilja köra upp det i ansiktet på alla de troende som befinner sig inom sina sociala nätverk? Den självgodhet som många humanister – som det ironiskt nog heter i Sverige – utstrålar behövs verkligen inte inom vänstern. Även om det faktiskt stämde – vilket det inte gör – att kvinnor, svarta, eller någon annan grupp som vissa gillar att håna hade varit mindre intelligenta, hade det varit okej att göra det? Att missbruka statistik för att trycka ned vissa befolkningsgrupper är aldrig okej – oavsett vilka det gäller.

/En icke-troende

En nedkortad version publicerades i Upsala Nya Tidning och blev en av årets mest delade artiklar.

Både DN och Aftonbladet har presenterat resultatet från en amerikansk metastudie kallad ”The Relation Between Intelligence and Religiosity”. Metastudier samlar ihop resultatet från många enskilda studier för att kontrollera att de är vettigt genomförda, och brukar även sammanföra dem till ett helhetsresultat som kan anses vara mer tillförlitligt. Ämnet har intresserat mig ända sedan min B-uppsats i idé- och lärdomshistoria, där jag analyserade några av Hegels ungdomstexter och argumenterade för att den tyska upplysningen till skillnad från den anglosaxiska var en inom-religiös rörelse. Jag är oense med tolkningarna av studien, och tycker att all hånande delning är beklaglig. Låt mig förklara varför.

Båda artiklarna presenterar resultatet som att troende är mindre intelligenta i rubriken (även om DN nu ändrat den) – men för den som läser igenom The Independent-artikeln som de bygger på (och som gör samma misstag) så finns det vissa kvalifikationer som behöver göras. Det är mycket olyckligt att journalister som förklarar forskning inte alltid är tillräckligt insatta eller har tid att gå till studien själv i stället för att kopiera andra källor. Det är även olyckligt att forskare ofta av fåfänga eller ekonomiska skäl överdriver sina resultat för att få uppmärksamhet. Detta verkar dock inte vara fallet här, då studien själv faktiskt är ganska balanserad. Men nu körs dessa artiklar upp i ansiktet på troende via Twitter och Facebook, vilket kan förstärka fördomar. Att dessutom många vänsterpersoner gör detta får mig att känna mig riktigt skamsen, men det finns tyvärr inom vänstern en lång tradition av att håna troende som vi måste göra oss av med.

Den enda studie som citeras i artiklarna är en som följt 1 500 människor med en IQ på minst 135 (en nivå som motsvarar 1/70 av befolkningen) under flera decennier, och det visar sig att denna grupp människor har en lägre sannolikhet att bli religiösa än den övriga befolkningen. Vad säger den studien? Jo, att exceptionellt intelligenta människor i mindre utsträckning blir troende. Sambandet behöver dock inte gälla under en IQ på 135. Det kan vara så – men det finns många andra möjligheter. Denna studie räknas alltså som en av bekräftelserna på det negativa sambandet mellan religiositet och intelligens. Som ni märker är tolkningen problematisk.

När jag skummar igenom metastudien så har de även inkluderat en studie som undersökte människor med en IQ över 140. Dessutom ingår en studie som jämförde olika länders genomsnittliga IQ och religiositet, vilket bland annat är tveksamt både för att IQ är utvecklat för vänsterländska samhällen, och för att det intressanta snarare vore hur relationen mellan icke-religiösa och religiösa ser ut inom de olika länderna. Denna studie fick dock kritik av metastudien, som generellt verkar vara betydligt mer balanserad än tidningsartiklarna. Den presenterar dock vissa studier som bekräftar resultatet, till exempel studier bland ateistiska och troende ungdomar mellan 12 och 17 år. Men resultatet är inte alls så entydigt som DN- och Aftonbladet-artiklarna gör gällande.

För det andra vet vi redan att IQ inte är en uttömmande definition av intelligens. Jag behöver inte ta upp alla problem med måttet här, då ämnet är ganska uttjatat. Ändå väljer DN och Aftonbladet (och forskarna) att skriva ”intelligens” i stället för att lägga till ett preciserande ord som ”logisk”. Logisk förmåga är definitivit en aspekt av intelligens (som man dessutom i viss utsträckning kan lära sig), men saknar många tolknings- och känslomässiga aspekter av mental begåvning som senare års forskning intresserat sig för, och som egentligen alltid funnits med i den vardagliga betydelsen av begreppet.

För det tredje så handlar det om korrelationer, eller probabilistiska samband, det vill säga tendenser i större grupper, som ibland kan vara minimala. Dessa kan inte direkt föras över till individnivå. Utsagan att ”troende är mindre intelligenta” antyder däremot ett deterministiskt samband, det vill säga att om du träffar en troende så kan du använda denna studie till att gissa dig fram till personens intelligens. Detta kan du alltså inte göra. Spridningen kan vara enorm, och även om en studie skulle visa på ett starkt samband (låt säga att tro hör samman med en IQ på -5) som är statistiskt säkerställt (trovärdigt, för att utrycka det enkelt), så kan de individuella fallen variera så pass mycket från medelvärdet att korrelationen inte kan säga någonting om en individ. (Detta brukar ofta kallas standardavvikelse.) Att använda studien för att hävda sin egen förträfflighet betyder alltså att man inte förstår sig på statistik, vilket förstås är förlåtligt, om än lite ironiskt.

För det fjärde säger detta ingenting om anledningen till korrelationen. Forskningen verkar visa att IQ utvecklas tidigare än religiositet, vilket gör att de kan anta att det är IQ som påverkar religiositet. Anledningen kan de dock bara spekulera i, vilket är vanligt, även om det är olyckligt att dessa spekulationer ofta också presenteras som bevisade i nyhetsartiklarna. Bland annat spekulerar de att det i själva verket beror på att människor med hög IQ oftare är icke-konformistiska, vilket alltså skulle passa väl in i de länder där de flesta studier har genomförts, nämligen i anglosaxiska länder. Om detta är en korrekt anledning så behöver sambandet alltså inte gälla i länder där det inte är konformistiskt att vara troende, som exempelvis Sverige. (Här är det snarare konformistiskt att vara icke-troende.)

Men för det femte, och kanske viktigast: Även om vi nu antar att resultaten trots alla problem stämmer – varför skulle man vilja köra upp det i ansiktet på alla de troende som befinner sig inom sina sociala nätverk? Den självgodhet som många humanister – som det ironiskt nog heter i Sverige – utstrålar behövs verkligen inte inom vänstern. Även om det faktiskt stämde – vilket det inte gör – att kvinnor, svarta, eller någon annan grupp som vissa gillar att håna hade varit mindre intelligenta, hade det varit okej att göra det? Att missbruka statistik för att trycka ned vissa befolkningsgrupper är aldrig okej – oavsett vilka det gäller.

/En icke-troende

7 kommentarer

Lägg till din

Jag måste säga att det känns som ditt problem med studien främst kommer från moraliska aspekter och inte vetenskapliga. Kritiken känns inte särskilt tung medan ”goda” påståenden som att kvinnors eller svartas intelligens inte skiljer sig från andras verkar du inte ha några problem att konkludera. Det sociopolitiska i det hela verkar viktigare än att komma så nära sanningen som möjligt.

Hej Hvind och tack för återkoppling!

Jag har vissa problem med studien, både moraliska och vetenskapliga, men det är – som du ju märkt – inte huvudsyftet med inlägget. Syftet är först och främst att diskutera hur media presenterar studien och hur vissa av oss sedan använder den i sociala medier.

Men först det vetenskapliga: Jag läste hastigt igenom studien och tycker att det är underligt att vissa fall inkluderas som för mig inte uppfyller kraven för validitet, det vill säga bevisar det de säger sig bevisa. Det gör att jag förhåller mig skeptisk till studiens övriga tolkningar. Jag kan dock inte avfärda den för det, då vissa studier som inkluderas verkar stödja tesen. Man skulle kunna kalla detta för en ”inte särskilt tung” kritik – men man skulle också kunna kalla den för nyanserad. Men nyanser gör sig tyvärr inte väl i tryck eller i en Facebook-delning. Jag hann inte gå igenom allt i detalj, men jag vågar nog sätta bältesspännet på att det inte var många av de över 20 000 människor som delat artikeln som faktiskt gått till källan och gjort en självständig utvärdering av empirin. Det gjorde däremot jag. Så att jag inte vill komma så nära sanningen som möjligt känns inte helt rättvist.

Du har nog rätt i att mitt avfärdande av relationen mellan intelligens och kön och hudfärg var lite från höften. Jag var av uppfattningen att seriös forskning lämnat de teorierna bakom sig, och att män befann sig både högst och lägst gentemot kvinnor men att genomsnittet var detsamma. Jag kan ha fel!

Men hur många metastudier tror du inte att det publiceras varje år? Att just denna fått sådant genomslag kan nog inte bara förklaras av sökandet efter sanning. Grundinställningen att skilja på moral och sanning har väl sina poänger. Jag vet dock inte om det alltid är så enkelt. Forskningsresurserna är ändliga men antalet ”sanningar” som vi kan komma nära är oändliga. Vad avgör vad vi ska forska om? Solceller eller djuphavsborrning? Det går inte att isolera dessa frågor helt från moraliska och politiska värderingar. Och – vilket är mer aktuellt angående mitt inlägg – att ignorera nyanser och skriva trubbiga rubriker som passar perfekt att dela om man vill håna religiösa är ett moraliskt val av artikelförfattarna, och att dela med ett ”höhö” utan att förstå eller utvärdera empirin är även det ett moraliskt val. Det är främst detta jag vänder mig mot i detta inlägg, inte studien i sig.

/Leonidas

”vissa fall inkluderas som för mig inte uppfyller kraven för validitet, det vill säga bevisar det de säger sig bevisa”
Det där låter väl precis som religion, där saknas ju ofta/alltid bevis för vad de söger att man ska tro på. 🙂

Tja!

Hehe visst, om folk säger åt dig att tro på saker så var på din vakt! Jag har dock fått intrycket av att dagens ateister är betydligt mer missionerande – som de 30 000 delningarna antyder – men jag kan ha fel 🙂

/Leonidas

Du skriver i andra stycket, ”Vad säger den studien? Jo, att exceptionellt intelligenta människor i mindre utsträckning blir troende.”

Jag måste tolka det som att den implicita jämförelsegruppen – din andra mening avslutas utan ett ”än” – är ”befolkningen i stort”. Den gruppen består av männsikor med IQ större eller lika med 135 samt de med IQ under. Du har inkluderat båda grupper i detta påstående och du påstår alltså något om båda grupperna.

Frågan är vad.

Det är lätt att visa matematiskt – givet att det är genomsnitt vi talar om, där alla operatörer är symmetriska – men om man tänker efter, om en egenskap hos A + B i genomsnitt är högra än hos enbart B så borde det betyda att det är A som bidrar till det.

Jag har inte läst studien men om den handlar om en kohort personer med IQ >135 och jämför med alla personer oavsett IQ, då är alla personer oavsett IQ inkluderade i studien. Om kohorten i mindre utsträckning än alla personer är mindre religiösa, då följer att övriga är mer.

Om du hade påstått att studien inte säger något om personer med IQ under 135 hade det varit falskt.

I ljuset av detta är ditt påstående ”Sambandet behöver dock inte gälla under en IQ på 135. ” bara gravt missvisande. Det kan vid slarvig läsning tolkas som att du menar ”att studien inte säger något om människor med IQ under 135”. Men det du verkligen säger är att om man gör om studien men utesluter person med IQ >135, dvs väljer en ny kohort, kanske personer med IQ > 120, då är det inte säkert att man får samma resultat.

Det är förvisso sant. Men jag tror inte studien hypotetiserar kring godtyckliga kohorter. Det är de ”andra möjligheter” du talar, dvs att en eller flera godtyckliga intervall av IQ har slående högre religiositet än övriga befolkning under 135 i IQ. Det här kommer från dig enbart och för dem som inte tänkt igenom detta blandar du bort korten.

Vad gäller din diskutsson om typ av intelligens så har jag inget att tillägga förutom att jag tror att DN också inkluderade en passage om detta, hämtat från en av studierna.

I din diskution om probabilistiskt kontra deterministisk blandar du åter bort korten eftersom de inte finns ett kontra mellan dessa begrepp. Deterministisk behöver inte betyda att slutsatserna ska ses på individ nivå. Studierna är statistiska, dvs sysslar med stora grupper av människor. Metaanalysen och rescentionerna likaså. Jag tror ingen som läser DN och ”troende är mindre intelligenta” tolkas detta som att det gäller var och varenda enskilda individ.

Tjenare Martin!

Först denna argumentation: ”Om du hade påstått att studien inte säger något om personer med IQ under 135 hade det varit falskt.”
Självklart säger det någonting om den övriga befolkningen. Men det metastudien och artiklarna hävdar är att studien stödjer tesen att ateister är mer intelligenta. Problemet är att gruppen ”övrig befolkning” innehåller både troende och ateister. Om vi bara går på den studien så finns det många tänkbara möjligheter för IQ-sammansättningen i den övriga befolkningen. En är att sambandet håller även där, en annan är att det finns en tendens för människor med IQ > 135 och < 65 att vara ateister, vilket kanske skulle göra att det inte fanns något generellt samband. Eller så är sambandet helt enkelt omvänt i den övriga befolkningen, men vid tröskeln 130 så infaller sambandet. Nu säger jag inte att det är så, det kan mycket väl vara så att sambandet fortsätter att hålla vid IQ < 135. Det är inte upp till mig att bevisa dessa fullt möjliga alternativa hypoteser, det är upp till studien att utesluta dem. Eller snarare, studien kanske inte ens var intresserade av denna större generalisering. Problemet är att metastudien inkluderar den som bevis för hyptesen att religion generellt har en negativ relation till IQ - och det bevisar studien helt enkelt inte. Angående determinism: Jo, deterministiska samband betyder bland annat just att sambandet håller för varje enskilt fall, det är definitionen. Innan statistik började användas inom samhällsvetenskaperna var det så man tänkte på kausalitet. Se till exempel John Stuart Mills metoddiskussioner. Du kanske har hört argumentet "Demokratier krigar inte med varandra"? Det är en tes om ett deterministisk samband och säger något om varje individuellt land. Hittar du ett enda demokratiskt land som krigar med ett annat så faller tesen. Nu tänker forskningen (oftast) inte så längre - men de flesta kan nog inte statistik, och du anar inte hur ofta man stöter på deterministiska idéer om kausalitet. Det räcker med att kolla hur illa media ofta presenterar statistik, till exempel i denna fråga. Men visst, hur statistiskt skolade de 30 000 personer som delade artiklarna är kan vi väl bara i spekulera i. Jag tolkade de hånfulla inlägg jag såg som ett sätt att framhävda sig som individ, trots att studierna inte säger någonting om individer. Vänliga hälsningar Leonidas

Tjena!

Vad du menar är att studien inte nödvändigtvis visar ett kontinuerligt samband mellan intelligens och religiositet – att en person med 100 i IQ sannolikare är ateist än en med 99 – och att det hade varit önskvärt med tex en regressions modell över hela befolkningen för att fastslå det. Du har helt rätt och för mig hade du gärna får vara tydligare.

Men om man har som utgångspunkt att personer med IQ >135 är mer intelligenta än övriga, så är DNs rubrik och slutsats sann och jag tycker inte den är missvisande heller.

Folk är vana vid att matas av dylika recensioner av vetenskapliga studier. Folk i gemen har likt journalisterna för låg kompetens i statistik för att dra egna slutsatser av de ledtrådar som ger eller inte ges, men har vett att läsa recensionerna med skepsis. Så gott som alltid kommer en expert med invändningar och dessa är i allmänhet valda av handfull slag som man även det är van vid att läsa.

En av de vanligaste invändningarna är just att studiebasen är så beskaffad att slutsatsarna kan inte sägas gälla generellt, för liten eller för selektiv. Vid en slarvig läsning av ditt andra stycka kan man få för sig att det är det du säger.

Överlag tycker jag DNs recension verkade bra med tillräckligt bra genomgång av några av de ingående studierna, vad en metaanalys är och några utdrag från diskussionen inklusive invändningar. Sånt är man inte bortskämd med. Jag tycker det vore synd om läsarna automatiskt sorterar en denna i samma fack som de “övriga”. Visst ska man alltid vara skepsis men just den här avfärdas inte på samma lätta grunder som normalt.

Jag håller inte med din definition av deterministisk, det betyder förutbestämt. Inom statistiken talar man om deterministiska variabler eller deterministiska modeller (kontra stochastiska) men kontexten är alltjämt statistiken dvs stora tal, stora nämnare, många människor, generella slutsatser mm. Studien, recensionen och läsaren: ingen rör sig utanför den statistiska kontexten utom du. Folk är vana vid att höra orden kausalitet och korrelation för populationer i kontexten av statistik och det finns ingen anledning att leda in dem i en tid du sådana slutsatser drogs på individuell basis. De är vana att inte ta “jamen, min farmor drack en flaska whisky varje dag och hon dog aldrig” som ett exempel som omkullkastar tesen och de ska de inte förledas göra i det här fallet heller.

Lämna ett svar